Och vinnaren är...
Hej hej flaggstång
Charlotta
Omröstning
Av följande tre titlar väljer Du det Du helst vill läsa, och meddelar ditt tyckande i nedanstående kommentarsfält.
1. Lolita av Vladimir Nabokov
2. Rötter av Alex Haley
3. Mystic River av Dennis Lehane
Trots att titlarna vid en första anblick kan te sig mil ifrån varandra har de faktiskt en viktig sak gemensamt: de har alla filmatiserats. Läs mer om Lolita, Rötter och Mystic River här.
Tid för möte återkommer vi till, men snart snart snart, va? I mitten på april, månne?
Hörs!
/ Charlie
Äntligen!
Efter en tids funderande och begrundande har följande titlar valts:
Orwell, George: 1984 (Dunja)
Huxley, Aldous: Brave New World (Charlotta)
Zamjatin, Jevgenij: Vi (Harry)
Boye, Karin: Kallocain (Effi)
Bradbury, Ray: Farenheit 451 (Mnemosyne)
(som ett bevis på hur tematypiska titlar brigadmedlemmarna, helt efter egna små huvuden, valt, är samtliga titlar även med på tidigare nämnda webbaserade encyklopedi. Detta inom parentes.)
Fredagen den sjunde december är det dags för temats första möte. Frk Raskolnikova står som ordförande, och öppnar därför portarna till sitt hem på en tid som meddelas av henne vid ett senare tillfälle.
Vid pennan,
Eder, C.I.
Nytt tema, nya tider
det börjar dra ihop sig. Meddela mig (mailledes, facebookledes alt. sms-ledes) så fort ni bestämt er för er nya titel, så sammanställer jag en liten lista. Och ja, just det, så ska vi ju planera möte också. Om jag inte missminner mig helt så preliminärbokade vi fredagen den sjunde december. Kolla om det känns, som det heter, bajs eller najs för er och hör av er asap.
Eder,
C.I.
Att fundera på inför morgondagens möte:
Jag har efter långdragen läsning av Rädd att flyga kommit fram till några punkter jag särskilt vill diskutera med er, mina kära vänner! Eftersom att läsningen dragit ut på tiden har jag lite grann tappat den djupgående analysen som kommer av intensiv läsning. Dock har jag några punkter som kanske kan vara intressanta.
Jag vill inte på något sätt styra er läsning, eller mota in er i någon som helst fålla, men de teman som jag funderat mest över är:
1) den kvinnliga sexualiteten ur ett kvinnligt perspektiv (ÄNTLIGEN!)
2) familjen som institution
3) kvinnans roll i samhället
4) titelns betydelse - flera nivåer
5) psykoanalysens betydelse för protagonisten
Jag hoppas att ni också har några punkter som ni vill diskutera, önskvärt är ju om ni har andra perspektiv, det gör bara diskussionen mer intressant! Välkommen till mitt slott imorgon, vinet kommer att vara luftat och kandelabrarna tända.
Den Millerska obsceniteten
/ Mnemosyne
Sexualimperialism - vad är det?
Själva essensen i ett imperialistiskt tänkande utgår från att en starkare grupp påtvingar en svagare sina politiska åsikter, sitt styrelseskick, sina matpreferenser, sitt idrottsutförande etc. Listan på vad den starkare gruppen påtvingar den svagare kan göras lång, men de har alla en sak gemensam: påtvingandet medför ett undantryckande av den svagare gruppens redan existerande version av det den starkare påtvingar dem. Historien visar oss exempel innehållandes Romarriket, korsriddare, upptäckandet av Amerika, Coca Cola och jultomten, Walt Disney, samt, i viss mån, BB-Elitas övergång från blondin till brunett.
Vad menar jag då med mitt påstående att Coelho i sin bok Elva minuter bedriver ett slags sexualimperialism? Jo, detta. Coelhos bok kan läsas som en sexualmanual, där motivet är att synliggöra kvinnors dolda sexualitet, och att visa för icke-invigda på komplexiteten i den kvinnliga anatomin. Vid första en första anblick ter sig detta som en bra idé. Att uppmärksamma den ofta bortglömda kvinnliga sexualiteten torde resultera i en större öppenhet och medvetenhet om det vi inte talar om. Men i Coelhos fall har tjänsten förvandlats till en björn dito.
Det Coelho missar är att han med detta gör sig skyldig till samma sorts sexualimperialism som de han implicit och indirekt fördömer - Coelho är man, och berättar därför mannens version av hur den kvinnliga orgasmen och vägen till denna ser ut. Och Coelhos väg till den kvinnliga orgasmen går via mannen. Maria lär sig tidigt att onanera, att på egen hand få orgasm. Men det är en förmåga som hon, efter det att hennes sexualitet börjat innefatta även andra än sig själv, överger. Hennes sexualitet tillhör inte längre henne själv, den tillhör de män hon träffar.
Draget till sin absoluta spets går det naturligtvis att hävda att ingen någonsin kan beskriva något som han eller hon själv inte upplevt utan att detta i viss mån faktiskt bär imperialistiska drag - det författaren berättar är inte sanningen, utan blott dennes version av den. Problemet, så som jag ser det, är att Coelho utgår från en världsbild där sexualiteten, den riktiga sexualiteten, är reserverad för de kvinnor som kan utnyttja den tillsammans med en man.
Vi lever inte i en värld där kvinnor och män är absolut jämställda, och vi lever definitivt inte i en värld där kvinnors och mäns sexualliv värderas lika högt. Coelhos bok må vara sprungen ur de bästa av intentioner, men detta kvarstår: oavsett hur många horor Coelho intervjuat innan boken tillkomst, oavsett hur många gånger hans fru skrikit i extas av hans klockteknik, oavsett hur många pedagogiska liknelser innehållandes arkitektoniska bilder han formulerat, är Coelho man. Och som man kommer han aldrig någonsin veta hur en kvinnlig orgasm känns. Men i enlighet med rådande könsmaktsordnig kommer dock Coelhos version av den kvinnliga orgasmen att bli till sanning. Ty sådan är sexualimperialismen: påtvingandet av den manliga versionen av den kvinnliga sexualiteten medför ett undantryckande av den redan existerande kvinnliga sexualiteten. För den existerar väl?
Eder,
C.I.
Edit: Nu är texten korrläst också. Jag fattar inte varför den envisas med att byta ut alla specialtecken mot frågetecken.
Resultat av skogsvistelse:
Fääääärdig! När ska vi ha möte?
// Effi
angående erotik-temat
Lolita av Vladimir Nabokov
Kanske kan vi slänga in den vid annat tema, till exempel gubbsjuka, ryssar eller varför inte gubbsjuka ryssar?
// Effi Briest
Tema EROTIK - titlar
Mnemosyne och hennes magic fingers drog temat Erotik vilket medlemmarna tycker känns mycket spännande. Kommande läsning är alltså:
[Mnemosyne]: Elva minuter - Paulo Coelho
[Dunja Raskolnikova]: Kräftans vändkrets - Henry Miller
[Charlotta Ivanova]: Lady Chatterlys älskare - D.H. Lawrence
[Effi Briest]: Rädd att flyga - Erica Jong
Pre-kallelse
Ärade Brigadister!
Det börjar dra ihop sig till möte! Platsen är det Djäkniska palatset, tid och datum typ snart, titel Song of Solomon av den eminenta Toni Morrison. För att vi ska få ett så givande samtal som möjligt vill jag att ni funderar över följande:
Redan Shakespeare ställde sig frågan What's in a name?. Med den vise Wills ord i bakhuvudet, fundera över karaktärernas namn i allmänhet, och Milkmans namn i synnerhet. I hans namn ligger arvet från hans familjs tid som slavar, i hans smeknamn de förutsättningar och förväntningar han växer upp under. På vilket (eller vilka) sätt påverkar dessa namn honom? Och hur påverkar de omgivningens syn på honom?
Många av karaktärerna delar sina namn med karaktärer ur Bibeln. I vilka fall överensstämmer Morrisons karaktärer med sina föregångare? Finns det någon eller några som avviker från den ram Morrison genom sitt val av namn har gett dem? Känner ni till några andra författare som också lånat karaktärer (eller temata) från Bibeln? Vilka blir effekterna av att låna från ett så vida känt verk som Bibeln?
Morrison gör vid ett flertal tillfällen referenser till verkliga händelser, som hjälper till att exakt datera berättelsen. Vilka sådana har ni hittat? Vad ger det för konsekvenser?
Fundera även gärna på de ord som inleder hela berättelsen;
The fathers may soar
And the children may know their names
På vilket sätt kan vi knyta samman detta med bokens huvudtema?
Seså, skutta nu bort från datorn och börja läs!
Med hopp om angenäm bokstund och ett givande möte,eder Charlotta Ivanovna---
Edit: Jag kan stava. Men vi har ju inte haft möte på så jävla länge att jag har glömt bort vad jag heter! Ivanova ska det ju vara.
Törless den platte
Jag ångrar lite mitt bokval, klubbens start blev vansinnigt långsam. Medlemmarna har lidit under tvånget, likt en gymnasieelev lider under tvånget att läsa en av fröken vald klassiker. Härmed lovar jag att välja roligare och mer intressanta böcker. Böckerna ska läsas på kortare tid (så att samtliga har romanen i färskt minne) och möten skall hållas mer frekvent.
Bacchi Brigad skärper sig.
/Effi Briest
Törless den träige
/ Mnemosyne
Tema uppväxtskildringar - titlar
- Hassen Khemiri, Montecore - en unik tiger
- Moberg, Din stund på jorden
- Eklund, Det är 1988 och har precis börjat snöa
Jepp, så är det.
/ Charlotta Ivanovna
Bok ett - tema Uppväxtsskildringar
Romanen är vald av Effi Briest.