070814. Hemligt möte på balkong.

Det är en mörk augustikväll, någonstans i Sverige. På en balkong högt över staden sitter klubbens medlemmar samlade. Men saker och ting är inte som de brukar. Inga böcker ligger framme, inga axlar är tyngda av litteraturhistoriska ok. Medlemmarna är klädda i sina vackraste gåbortskläder, och stämningen är munter, nästan uppsluppen. Den här kvällen ska inget vanligt möte ske. Den här kvällen är annorlunda.


En tid har gått sedan klubben emottog en medlemsansökan från HH, och efter att var och en av medlemmarna verbalt fått tycka till är det dags, dags för omröstning. Efter att ha dissat förslag som vit kamel / svart kamel, ja / nej, bestämmer sig klubben för att rita en öppen bok för ja, och en stängd bok för nej. Efter att Charlotta på ett diskret sätt instruerat Dunja hur man ritar dessa symboler är det dags. En penna skickas runt i den av stearinljus upplysta cirkeln, och en efter en får medlemmarna säga, eller rita, sitt. Mnemosyne samlar ihop lapparna, och skakar dem. Hon blandar och skakar, skakar och blandar, och efter att Effi hämtat ut vinet till balkongen är det dags redovisa omröstningens resultat.

En efter en får medlemmarna dra en av de skakade och blandade lapparna, och en efter en får de meddela lappens utlåtande. Effi drar den första lappen. "Öppen bok," meddelar hon. Turen går vidare till Dunja, som med darrande händer vecklar upp den skakde och blandade lappen. "Öppen bok," säger även Dunja. Charlotta lutar sig fram mot Mnemosyne och synar de två kvarvarande, skakade och blandade lapparna. Hon bestämmer sig slutligen för den ena, och vecklar upp den. "Öppen bok," säger hon, och därmed är resultatet redan avgjort. För statistikens och rättvisans skull läser Mnemosyne upp även den sista lappen. "Öppen bok," är även hennes svar. Medlemmarna är tysta en kort sekund. I stearinljusets darrande sken får stunden tala för sig själv. Beslutet är enhälligt, HH är härmed ett steg närmre ett medlemskap i bokklubben Bacchi Brigad. Medlemmarna höjer sina glas i en skål, och lämnar sedan balkongen. Ingenting kommer någonsin mer vara sig likt.   

Vid pennan,
eder C.I.