Bacchi Brigad

Jag hade sett fram emot att kunna publicera en liten post om mitt besök på Kulturhuset i hufvudstaden. Ikväll skulle nämligen den unga tyska författarinnan Silke Scheuermann ha varit på den internationella författarscenen. Istället ligger hon magsjuk på ett hotell någonstans i Stockholm.
Jag och mina allierade i TKK, Tyska KulturKlubben, hade i god tid försett oss med biljetter till tillställningen och var utrustade med böcker och pennor, vi hade nämligen autografer i sikte! Vi fick vända i dörren, djupt besvikna och sätta oss på tåget igen.
Silke Scheuermann har bland annat skrivit Die Stunde zwischen Hund und Wolf som har blivit översatt till svenska (Timmen mellan hund och varg lyder den svenska titeln) och antingen har utkommit eller utkommer i dagarna. Jag är i full färd med att läsa den på originalspråk, för om man kan ska man läsa på originalspråk, och är förtjust. Hon skriver om två systrar som efter några år av icke-kontakt återfinner varandra och om deras reltion till varandra och till andra i deras direkta närhet. Det är en roman om dysfunktinella relationer och en hel del typiskt tyska beskrivningar. Jag tror att näsduksbeskrivningarna (tyskarna och deras näsdukar, Tempo verkar vara det mest populära märket) dyker upp redan på sidan tjugo, medan de svarta klisterfåglarna (på fönstren för att skrämma fåglarna från att flyga in i glasrutor) figurerar redan på sida ett. Språket är för mig vackert att studera, jag granskar samtliga grammatiska företeelser noga, vilket fördröjer läsningen lite, men hon har skrivit så snyggt att jag inte kan låta bli. Tyska är på många sätt ett mycket vackrare språk än svenska, grammatiken bjuder in till långt snyggare konstruktioner än vad vi svenskar med vår urvattnade grammatik ens kan drömma om. Det är länge sedan jag läste på tyska och jag riktigt myser varje minut.
Jag är djupt besviken över Scheuermanns magsjuka och att vi inte fick träffa henne. Men glad över att Sara introducerade mig för ett nytt författarskap!

Eder Effi Briest